2014-11-10

Debatt: Miljonprogrammen - Gärna kultur, men först en dos kommersialism

Mindre stadsdelscentrum – kärnan i de svenska storstädernas förorter och en central del av miljonprogrammen – har under lång tid upplevt en svag utveckling. Eftersatt underhåll i kombination med ökad konkurrens från städernas centrala delar och från större regionala förortscentrum har bidragit till en svag utveckling. Brist på satsningar har bidragit till att attraktiviteten har försämrats. Det finns dock ett antal indikationer på att stadsdelscentrum håller på att göra comeback. Många centrum har börjat renoveras och det finns ett ökat intresse från investerare och från offentliga aktörer.

Utvecklingen drivs dels av att ”något måste göras”. Kulturministern har exempelvis föreslagit kultursatsningar, men det lär inte räcka långt. Viktigare är nu att ta fasta på att många stadsdelscentrum har potential att få till en positiv utveckling. Särskilt ansvar vilar på kommuner, fastighetsägare och andra som har intressen i stadsdelscentrumen. Det visar WSPs nya rapport ”Utveckling av stadsdelscentrum”.

Potentialen kan utnyttjas för att komma igång med renoveringen av miljonprogramsområdena. Dock är denna uppgift så omfattande det ofta blir låsningar och inget händer. Vårt förslag är att miljonprogrammen renoveras och utvecklas utifrån ett kommersiellt perspektiv där de mest intressanta delarna tar täten. I detta sammanhang är flera av våra storstäders stadsdelscentrum högintressanta. Många kännetecknas av god tillgänglighet, uppfräschningspotential och potential att öka mängden bostäder. Tre faktorer som gör dem kommersiellt intressanta.

Vad som dock ofta saknas är det kommersiella perspektivet. Allt för ofta har diskussionen om våra förorter med tillhörande centrum haft fokus på sociala aspekter och byggtekniska utmaningar. Vi menar att detta är sekundärt. Viktigare är att fundera på hur man kan skapa en bra affär för de som ska investera. Hur mycket bostäder behöver man släppa fram för att det ska bli kommersiellt intressant? Vilka lägen och lokaler behöver handel och annan service för att vara intresserade av nya butiksetableringar? Det offentliga har också en uppgift i att vara beredda att prioritera de centrum som har potential. Välj ut de som har mest utvecklingspotential och kraftsamla offentlig service till dessa centrum. Konsekvensen blir kanske att servicenivån måste minska i angränsande centrum, men genom att maximera flödet av besökare till ett centrum i stället för flera så ökar sannolikheten att man får till en positiv utveckling.

Även de som ansvarar för kollektivtrafiken behöver involveras. Hur kan tillgängligheten förbättras än mer? Av central betydelse är också att se över ägandet. Ofta är ägarbilden till stadsdelscentrumen splittrad vilket innebär att intäkter och kostnader bärs av olika aktörer och därmed saknas incitament att agera. Om ägandet kan samlas till en eller ett fåtal aktörer per stadsdelscentrum så ökar sannolikheten att större grepp kan räknas hem. Det behövs även ett professionellt ägande för att säkerställa att det finns ett kommersiellt driv. Saknas detta så kommer en satsning på att utveckla ett centrum inte att bli långsiktigt hållbar. Även fastighetsägare och handeln behöver se över sina affärsmodeller och hitta format som inte nödvändigtvis måste var ”megacentrum” och ”big boxes”.

I de växande städerna värderas tid högt. Många stadsdelscentrum erbjuder både tillgänglighet och förtätningspotential. Lyft miljonprogrammen och börja med stadsdelscentrumen.

Magnus Meyer, VD WSP

Fredrik Bergström, affärsområdeschef WSP Analys & Strategi

Information om företaget: WSP Sverige AB

Nyheten presenteras i samarbete med MyNewsdesk